tisdag, maj 15, 2018

Förebilder en förutsättning för företagsamhet

Pristagare i samspråk. David R Sjödin till vänster, och Olav Sorenson till höger.
Spegelsalen på Grand Hotel var fullsatt inför utdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research i går. Årets pristagare, Olav Sorenson, är en sociolog som ägnat sitt i sammanhanget unga forskarliv åt startupvärlden och SMEs, med särskilt intresse för socialt kapital och sociala nätverk.

Av juryns motivering framgår att han har ifrågasatt etablerade föreställningar om hur kluster växer fram. Han har studerat ekonomisk geografi och tittat på hur kapital rör sig i sociala nätverk till exempel. Och han tycker att företagare gör bäst i att starta företag på sin hemort, eller på en plats där de bott under lång tid. Sådana företag är mer framgångsrika och växer snabbare. Mer om det kan du läsa i en längre intervju med pristagaren i nästa nummer av Entré, nr 2, som kommer ut i juni.

Under föreläsningen som följde prisutdelningen tog Olav Sorenson upp ett par intressanta saker som inte nämns i den kommande intervjun: Vikten av förebilder, och hur crowdfunding ger möjlighet för människor att både ta in och investera kapital i företag som finns på orter där det råder brist på riskkapital (eller kanske snarare brist på riskkapitalister och affärsänglar).

- Att se andra, särskilt personer som man uppfattar som lika en själv, engagerade i entreprenörskap uppmuntrar människor att bli entreprenörer själva, sa Olav Sorenson.

Han diskuterade tre förklaringar till att det är så:
  1. Det influerar människors uppfattning om den egna förmågan att driva företag. Det finns ofta en känsla av ”kan hon så kan jag”.
  2. Att någon eller några startar företag inom en viss bransch på kort tid, uppfattas som att här finns det möjligheter. Att se andra bli entreprenörer skapar förväntningar om att företagande kan löna sig.
  3. Att ha många entreprenörer i sin familj eller bekantskapskrets legitimerar företagande som ett yrkesval. På många platser har företagande en social kostnad, det är inte lika prestigefyllt som att vara anställd. Det kan till och med förknippas med stigma – eftersom det uppfattas som att entreprenören inte kunde få ett jobb.
Kluster skapas där det finns människor som fungerar som förebilder, helt enkelt. Samma mönster ser han för riskkapital.

- Om du bor mer än 50 kilometer från riskkapitalisten, är dina chanser att få kapital extremt små. Riskkapitalister tenderar att investera i företagare som de känner och som arbetar inom deras egna geografiska område, sa han.

Sorenson tycker sig se att crowdfunding kan fungera demokratiserande och skapa möjligheter för människor som lever längre från centralorterna att synliggöra sina företag för en större grupp investerare. Därmed ökar också deras möjligheter att få in riskkapital. Fenomenet crowdfunding är dock ännu i sin linda och det återstår mycket forskning innan vi med säkerhet vet hur det faller ut som komplement till ängel- eller riskkapital.

Jag kan varmt rekommendera läsning av hela prisföreläsningen som är lättsam och väldigt intressant.

Hur man kan skapa kluster, eller i alla fall ett livligare företagarklimat utanför storstäderna i Sverige, var också vad den efterföljande diskussionen huvudsakligen kom att handla om. I panelen deltog Olav Sorenson, Magnus Henrekson, vd IFN, Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, och Karin Thorburn, professor Norwegian School of Economics.

Helene Hellmark Knutsson sa att regeringen satsar på högre utbildning utanför storstäderna i Sverige eftersom det är där många vill bo och leva sina liv – och har sina nätverk. Därmed skapas förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv på orter som hittills har levt på de traditionella svenska näringarna som skogs- och gruvindustri.

Olav Sorenson är den 27:e mottagaren av Global Award for Entrepreneurship Research och belönades med 100 000 euro, samt statyetten ”Guds hand” av Carl Milles. Bakom priset står Entreprenörskapsforum, IFN, Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Under eftermiddagen delades också Unga forskarpriset ut. Det gick till David R Sjödin, forskare på Luleå tekniska universitet. Vi skrev om hans avhandling i Entré nr 4, 2013.

/Anna-Karin

onsdag, maj 09, 2018

Tema: Team

I förra veckan intervjuade jag supertrevliga Pamela Nowell som är doktorand på Chalmers. Hon intresserar sig för relationsbyggen mellan teammedlemmar i nya företag. Pamela konstaterade att vi vet att teamets samarbete och agerande påverkar hur det går för företaget – men vi vet inte vad det är som påverkar, eller på vilka sätt. Det vill hon ta reda på.

I Entré nr 2 kommer du kunna läsa mer om Pamela Nowells forskning. Hon ingår i ett stort, internationellt forskningsprojekt tillsammans med bland andra Anna Brattström och Frédéric Delmar.

Anna och Frédéric kommer för att berätta om sina delprojekt och -resultat på vår nästa Estradföreläsning, 24 maj. Titeln är ”Ensamma genier bygger inga startups – entreprenörskap är ett grupparbete”. Anmälan är öppen

Även Karl Wennberg ingår i teamforskningsprojektet, och även han kommer till Estrad i vår. 13 juni föreläser han tillsammans med Cassandra Marshall och Samuel West, men då är det inte entreprenöriella team det handlar om. Föreläsningen har i stället rubriken ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?”

Två spännande föreläsningar att se fram emot! Men innan dess: Ha en trevlig långhelg.
/Åse och ESBRI-teamet

fredag, maj 04, 2018

Darwin and Barrett visited Stockholm

Solomon Darwin on "Business Models for Emerging Economies"
Ended the week with a research seminar co-hosted by ESBRI, SSE House of Innovation and SSES.

First out in the back-to-back seminar was Solomon Darwin, Executive Director, Garwood Center for Corporate Innovation, U. C. Berkeley, USA. He presented his work and results of the Smart Village Movement. It is an initiative from U. C. Berkeley and the Indian government – an example of frugal and open innovation.

Darwin recent published a book addressing the project: ”The Road to Mori: Smart Villages of Tomorrow”. This is an example of how digital technology and platforms can help artisans and farmers in rural India to develop their businesses and reach new markets. As Solomon Darwin said: ”With little access to digital technology they can do wonders.”

Next up was Michael Barrett, professor of Information Systems and Innovation Studies at Cambridge University. His presentation was titled ”Tribes marching to different drum beats: A temporal perspective on coordinating inter-occupational work”.

It was fun to see the interest of the scholar community with close to 20 people in the room. I was also glad that we could be involved in the inaugural event for SSE House of Innovation together with SSES.

Have a nice weekend!
/Magnus

onsdag, april 25, 2018

Samarbete är viktigt – och roligt

Jag både hör och läser ofta att samarbete är viktigt för att bli framgångsrik i olika sammanhang. Det här är något som vi på ESBRI försöker ta fasta på. Vi har ett stort nätverk och samarbetar på olika sätt med de flesta av Sveriges universitet och högskolor. Likaså ingår många organisationer som stöttar företagande och innovation i vårt nätverk. Vi lyfter fram forskning oavsett var den kommer ifrån. Kombinationen av oberoende och en liten, snabbrörlig organisation är ett par av våra styrkor.

Det känns extra roligt när vi blir kontaktade och tillfrågade om samarbeten av olika slag. Den här veckan är jag inbokad på tre olika möten med aktörer som är verksamma inom entreprenörskaps- och innovationsområdet. Det ska bli jättespännande att se vart de mötena leder.

Förutom två Estradföreläsningar har vi flera spännande evenemang på gång under våren som är resultatet av olika samarbeten. Genom att följa oss på Facebook och Twitter håller du koll på vad som är på gång hos oss.

Jag hoppas att vi ses på något av våra evenemang i vår!
/Helene

fredag, april 20, 2018

Interaktion och gemensam nytta viktigt i nätverk

I går föreläste Sarah Jack på Estrad. Sarah är den första innehavaren av Jacob och Marcus Wallenbergs professur i hållbar och innovativ företagsutveckling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon var tidigare verksam vid Lancaster University och forskade då bland annat om vilken betydelse sociala relationer och nätverk har för entreprenörer och hur vi kan förstå entreprenörskap i olika kontexter.

Under den första delen av föreläsningen presenterade Sarah resultat från ett antal forskningsprojekt som hon har drivit eller medverkat i. Hon poängterade att en nyckelfaktor för ökad ekonomisk utveckling i regioner med svag ekonomi är kluster. De ger möjlighet att dela kunskap och öka produktiviteten.

Silicon Valley i USA ses ofta som en förebild och många regioner har försökt skapa liknande miljöer för att öka innovationskraften och den ekonomiska tillväxten. Men det visar sig att de initiativ som kommer uppifrån – det vill säga politiskt eller organisatoriskt konstruerade kluster – inte lyckas lika bra som de som startas av individer. Oftast är de framgångsrika klustren genererade utifrån allmänhetens behov, intressen och kunskap. De bygger också på partnerskap, interaktion och en gemensam nytta.

Sarah Jack lyfte också fram betydelsen av utbildning för att stärka individers förmåga och vilja att starta företag. Hur kan då universitet stödja blivande entreprenörer? Först och främst är det viktigt att paketera teorier och resultat på rätt sätt. Hon framhöll även vikten av att samla individer och erbjuda möjlighet till social inlärning. Det är också av stor betydelse att få inblick i olika kulturer och miljöer samt få kunskap om den globala marknaden för att underlätta framtida företagande.

Sarah visade ett antal olika exempel på projekt som främjar hållbara innovationer i mindre utvecklade landsbygdsområden i både Europa och olika utvecklingsländer. Här är några av dem som jag tyckte var extra intressanta:

Recirculate arbetar för att hitta innovativa lösningar för cirkulär vattenförsörjning och säkerhet. Tillgång till rent vatten är ett enormt problem i stora delar av Afrika och här ska partnerskap och interdisciplinärt samarbete hjälpa afrikanska forskare att hitta hållbara lösningar för att öka vattentillgången.

SIMRA vill öka förståelsen för social innovation och nyskapande styrning inom jordbruk, skogsbruk och landsbygdsutveckling. Projektet verkar också för att öka dem, särskilt i marginaliserade landsbygdsområden i Europa. Fokus ligger på Medelhavsområdet där möjligheterna att få stöd är begränsade.

The Growing Club är en ideell organisation baserad i USA. Verksamheten är global och riktad mot kvinnor som vill starta företag, framförallt inom hållbart jordbruk. Inledningsvis får de möjlighet att delta i The Sowing Club där de kan få kostnadsfria kurser för att stärka sin kompetens och få en ökad förståelse för vad det innebär att driva ett företag. Därefter ingår de i ett program med möten varje månad där tio kvinnor/företagare kan få rådgivning och ta del av varandras erfarenheter.

Vill du ta del av Sarahs presentation? Föreläsningen finns att se som webb-tv och du kan även ta del av hennes powerpointbilder. Där hittar du fler exempel på projekt som har lyckats stärka företag och regioner på ett hållbart sätt.

Vi planerar ytterligare två Estradföreläsningar under våren! Håll utkik i din inbox efter inbjudningar.
/Helene

torsdag, april 19, 2018

Webbsändning: What's the point – can entrepreneurship research have an impact on its communities?

Dagens Estradör: Sarah Jack, Handelshögskolan i Stockholm. Föreläsningen pågår 15.00-17.00.

fredag, april 13, 2018

22 år senare på Estrad

Första gången jag träffade Sarah Jack var våren 1996, i Seattle. Då var vi båda med på Babsonkonferensens doktorandkonsortium. Sedan har våra vägar korsats i olika sammanhang under åren. Jättekul att hon sedan i höstas är den första innehavaren av Jacob och Marcus Wallenbergs professur i hållbar och innovativ företagsutveckling på Handelshögskolan i Stockholm. Och ännu roligare att hon kommer och håller en Estradföreläsning nu på torsdag, 19 april!

Sarah kommer bland annat att prata om vilken påverkan entreprenörskapsforskningen kan ha på sin omgivning. Hon kommer även att diskutera sociala relationer, nätverk och hur universitet kan stödja entreprenörer på ett bättre sätt.

Det ska även bli intressant att höra mer om hennes erfarenheter av Storbritannien där hon hade sin forskarkarriär innan flytten till Sverige, senast som professor på Lancaster University.

I porträttartikeln i det senaste numret av Entré berättar hon om hur man som forskare i Storbritannien måste vara beredd att kunna visa vilka effekter ens forskning har haft på samhället. Intressant!

Missa inte Sarahs Sverigepremiär på Estrad, vi ses där.

/Magnus

tisdag, april 10, 2018

Gästblogg: Mobila forskare presterar bättre

Workshopdeltagare i mars 2018. Daniel Hemberg och Paula Stephan står som nummer tre respektive fyra från vänster i bakersta raden.
Att som doktorand få stöta och blöta sitt forskningsämne tillsammans med andra doktorander och seniora forskare är guld värt. Daniel Hembergs avhandlingsarbete handlar om hur företag kan avgöra om specifik kunskap kan användas i nya innovationer. Under en workshop med bland andra professor Paula Stephan fick han nya insikter att plocka in i arbetet. Gästbloggen publiceras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. /Åse

Institutet för innovation och entreprenörskap (IIE), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, arbetar vi med att fördjupa oss i frågeställningar relaterade till vårt ämne innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar. Frågeställningarna varierar brett från hur samverkan genom gemensam forskning mellan universitet och näringsliv resulterar i innovationer eller utveckling av förmågor hos båda parter, till hur ridsporten är ett gynnsamt område för innovationer. Forskningen som mina kollegor och jag utför sker på olika nivåer, med olika metoder, och med olika inriktning. Men ett har de gemensamt – vi vill bidra med mer kunskap kring innovation och entreprenörskap.

För ett par veckor sedan samlades doktorander och seniora forskare knutna till IIE i Alingsås för en tvådagarsworkshop. Deltagarna kom även från KTH, Georgia State University, Universität i Kassel och Aalborg Universitet.

Paula Stephan, professor vid Georgia State University i Atlanta, deltog i workshopen. Hon är en välrenommerad forskare som bidragit till forskningen i många år. Syftet med workshopen var dels att doktorander skulle få inblick Paula Stephans forskning samt diskutera ny forskning inom innovation och entreprenörskap, dels att doktorander skulle få möjligheten att diskutera sitt pågående arbete. Till varje presentation hade en senior forskare och en doktorand i uppdrag att bidra med feedback och kommentarer, detta för att hjälpa doktoranden framåt i processen.

För mig som doktorand var det ett bra tillfälle att öva på att tydligt och precist beskriva det område jag är intresserad av. Svårigheten ligger dock i tydligheten och då att skapa en tydlig presentation innan deadline. Mitt forskningsintresse är hur ett företag avgör om specifik kunskap är användbar till innovation. Om detta handlade min presentation och feedbacken jag fick var väldigt användbar.

Under workshopen lyssnade vi också till ett föredrag där Paula pratade om konsekvenserna av internationell rörlighet på forskares produktivitet. Två saker som jag tyckte var intressanta var hur stor andel av forskare i USA som kommer från andra länder, samt hur väl dessa forskare presterade i förhållande till sina inhemska kollegor. Det visar att forskares möjligheter till mobilitet är viktiga för att som nation kunna konkurrera på den internationella arenan.

Avslutningsvis till jag citera en kommentar som Paula gav i slutet av workshopen, och som jag fann mycket talande: ”The world runs on deadlines”.

/Daniel Hemberg

torsdag, mars 29, 2018

Din digitala identitet blev just ännu viktigare

Fintech i fokus på Estrad 19 mars 2018. Robin Teigland, Claire Ingram Bogusz och Mats Lewan var några av talarna. Foto: Viktor Aronsson.
Jag såg verkligen fram emot förra veckans Estrad. Och jag var inte ensam. Närmare 170 personer kom till 7A Odenplan för att se föreläsningen om fintech. Ämnet är i hetluften. Hajpen beror sannolikt på att några svenska företag har gjort enastående tillväxtresor. Men digitaliseringen av finansiella tjänster väcker också en rad framtidsfrågor.

Enligt föreläsarna finns knappt 190 fintechföretag i Sverige.

- Men frågan är om antalet är viktigt? Det intressanta är hur de utmanar våra föreställningar om vem som levererar finansiella tjänster, och hur. I framtiden kanske Facebook och Google kommer tillhandahålla finansiella tjänster och bedöma vår kreditvärdighet, spekulerade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm.

Sverige är ledande inom fintech. Teigland nämner införandet av bankgirot på 1950-talet och bankomaterna i slutet av 1960-talet – två svenska uppfinningar (upphovsmannen till den senare, Leif Lundblad, tog för övrigt också initiativ till ESBRI). Det är en av flera anledningar till att Estradföreläsarna, som också utgör några av författarna till den nya boken The Rise and Development of FinTech. Accounts of Disruption from Sweden and Beyond, tar sin utgångspunkt i Sverige.

Dagens fintechvåg började när några entreprenörer insåg att det fanns kunder med önskemål och behov som bankerna inte kunde tillfredsställa. Entreprenörerna byggde sina företag på några enstaka handplockade tjänster.

- Bankerna trodde inte att företagen skulle få genomslag och växa. Men förändringstakten ökade och bankerna kom på efterkälken. Nu har några banker inlett samarbeten med fintech-entreprenörer och det börjar bildas ett ekosystem kring tjänsterna, sa Teigland.

Föreläsarna behandlade framför allt frågan om tillit i relation till insamling och hantering av data. Mats Lewan är techjournalist och författare. Han har intervjuat fintechföretag om hur de arbetar för att bygga förtroende hos potentiella kunder. En metod är att använda olika ”trovärdighetsmarkörer”. Marknadsföring med kändisar, att synas i medier, banklicens och BankID kan vara sådana markörer.

- De har inget att göra med hur objektivt pålitliga tjänsterna är, men de skapar en upplevelse av pålitlighet, sa Mats Lewan.

Viktigare än markörer är det sociala nätverket. Om det finns problem med säkerheten till exempel, sprids det snabbt via sociala medier. Samma sak gäller det omvända. Ett vanligt resonemang är: ”Har jag inte hört något negativt om en tjänst, är den sannolikt pålitlig”, konstaterade Mats Lewan.

- Vi är inne i ett kulturskifte. Vi lämnar ett samhälle som organiseras i hierarkier till förmån för en peer-to-peer-kultur. De som är födda runt millennieskiftet sprider information på ett friare sätt än äldre personer. Det kommer sannolikt medföra en förändring av hur människor bygger förtroenden. Millenniegenerationen kanske har större tillit till Facebook, Apple eller Google, än till gammelbanken, sa Lewan.

Men fintechföretag behöver inte bara ha förtroende hos användarna. De måste också kunna förlita sig på användarna, att de är kreditvärdiga och att de är de personer som de utger sig för att vara. I det här avseendet har BankID stor betydelse, enligt Lewan.

- Det finns också företag som vill automatisera kreditbetyg genom att analysera en persons sociala kontext med hjälp av data inhämtade från sociala medier, sa han.

Alltså baserat på umgängeskrets, intressen och konsumtionsmönster. Bedömningarna, som görs av en algoritm, uppges ha högre kvalitet än de som görs av människor – eftersom algoritmen är rättvisare. Men många människor känner sig otrygga kring insamlingen av personuppgifter på nätet.

- Det handlar om asymmetri. Man vet inte vem som övervakar. I framtiden kan man tänka sig att övervakaren kan bli synlig. Då kan man själv välja om man vill vara på en viss del av internet, eller om man föredrar darknet, sa Mats Lewan.

Digitala spår är värdefulla för företagen. Ju mer data ett företag har om sina användare, desto mer ökar företagets värde. Ur datan framträder mönster, inom och mellan olika användargrupper, som kan leda till att tjänster utvecklas och förbättras. Men, det finns också anledning att fundera över vad som faktiskt händer med de digitala spår som vi lämnar efter oss, enligt Claire Ingram Bogusz, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Hon exemplifierade med det brittiska företaget Wonga, som erbjuder snabba krediter i stil med sms-lån. I samma ögonblick som användaren loggar in görs en första kreditbedömning. Användare som surfar med en high-end-apparat erbjuds högre lån, än användare med en gammal billig dito. Sajten iakttar också besökarens beteende. Utifrån beteendet görs ett antagande om hur sannolikt det är att besökaren befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.

Det finns också företag som kartlägger besökarnas beteende för att underlätta positiva beteenden. Dreams, till exempel, är en sajt som uppmuntrar användare att nå sina sparmål.

- Skillnaden handlar om transparens, att användaren förstår vilka data som samlas in och hur den används. Viss information är vi vana att uppge, som namn och adress. Men företagen samlar också in data som vi inte har kontroll över och som är dold för oss. Vi lämnar den kanske frivilligt, men vet inte vad som utläses av den, sa Claire Ingram Bogusz.

Hur stora datasamlingar kan användas på längre sikt, är svårt att veta. Men informationssamlande som inte är transparent kan också leda till en backlash för företag, menar hon. Vilket också blev uppenbart senare under veckan i samband med skandalen kring Facebook och Cambridge Analytica.

- EU-kommissionen funderar på hur man kan reglera internetgiganterna. Kanske blockchain eller andra tekniker gör det möjligt för oss att ta tillbaka våra identiteter på nätet. Det finns tryck både ovanifrån och underifrån kring frågan om hur vi ska hantera detta fortsättningsvis, sa Ingram Bogusz.

Anthony Larsson och Shahryar Siri avslutade med att utlova en till bok om fintech, en del 2, inom ett år. Den ska handla om vilka konsekvenser fintech kan få för framtidens samhällsutveckling. Det är en bok som jag garanterat kommer att hålla utkik efter!

Föreläsningen går att se i sin helhet på vår webb-tv-sida, och vi har också lagt upp föreläsarnas bilder.

/Anna-Karin

onsdag, mars 28, 2018

Massor av inspiration på mässan

Teamet bakom Not Drop UF.
Jag besökte nyligen Ung Företagsamhets årliga regionmässa där ett stort antal elever från Stockholmsområdet presenterar sina företag som de får starta, driva och avveckla under ett läsår. En del av företagen är mer etablerade och har egna webbsidor, medan andra väljer att marknadsföra sig via sociala medier, exempelvis Facebook och Instagram. Några hade färdiga kort eller lappar med sina kontaktuppgifter på och andra fick låna papper och penna av mig för att kunna skriva ner var man hittar deras produkter. Den här variationen är rolig och jag är säker på att eleverna som har gjort den här företagarresan har lärt sig otroligt mycket om både företagande, kunder och försäljning.

Här är några exempel på företag som var med på mässan:

Vi måste prata har startats av fyra gymnasietjejer som inser vikten av att kunna prata om svåra saker. De har arrangerat ett antal workshops med ungdomar och har sedan skrivit en bok där de tar upp bland annat sexuella trakasserier och problem i hemmet. Boken innehåller både tips och råd samt hänvisning till källor där man kan läsa mer.

Not Drop UF sålde magnetiska ringar för mobiltelefonen. Då fäster man den runt fingret och slipper tappa den i golvet. I deras sortiment fanns också ett magnetfäste för bilen så att man kan fästa telefonen och använda GPS. Det här företaget hade verkligen tänkt till när det gällde marknadsföring och kundbearbetning. De var helt övertygade om att de ska utöka sortimentet och marknadsföra produkterna mycket bredare.

Pictura vill erbjuda mer variation i utsmyckningen av våra väggar i hemmet. De samarbetar med kända konstnärer och erbjuder tavlor som ger bostaden en cool attityd och visar att man är konstintresserad.

Klimatkasse UF satsar på hållbarhet genom att sälja tygkassar. De har själva designat motivet och sedan fått dem tryckta hos ett externt företag.

Bara energi UF vill uppmuntra till en sundare livsstil. De tillverkar hembakade mellanmål helt utan tillsatser och de tänker fortsätta med verksamheten även efter gymnasieprojektet.

Wolfchocolate UF gör hemmagjord mörk choklad utan tillsatser. De har två smaker på sin choklad, nötter och hallon.

Custombraceletuf tillverkar handgjorda armband med dekor. Man kan exempelvis få emblemet från sitt favoritfotbollslag och på så sätt visa om man hejar på Djurgården, AIK eller Hammarby.

Jag önskar alla företagen lycka till och ser fram emot den nationella finalen.

/Helene